Träden är tomma på löv, till synes livlösa
Деревья кажутся мёртвыми: с них опали листья,
Parken är kall och grå
Парк сер и холоден,
Gatulyktorna skiner av melankoli
Фонари светят одной меланхолией,
Passerande folk smälter in bland de sorgsna träden
Прохожие сливаются с печально выглядящими деревьями.
Precis som löven faller de allt längre ned
Они, как и листья, все падают вниз,
Vareviga dag kommer de allt närmre livets förfall
С каждым днём приближаясь к концу своей жизни.
Vem sade att gräset är grönare på andra sidan?
Кто сказал, что на том свете трава зеленее?
Det är fan lika förjävligt överallt
Везде одинаково хреново.
Tårar faller hand i hand med höstlöven
Слезы падают вместе с осенними листьями.
Misär finns överallt
Страдания повсюду,
Sprids genom dessa jävla snöflingor
Они распространяются с этими грёбаными снежинками.
Den kalla och ångestfyllda vinden slår mig i ansiktet
Холодный и полный тревог ветер бьёт мне по лицу,
Likt en isig snöboll
Как снежок.
Jag orkar inte med ännu en vinter med denna kyla
Я не перенесу ещё одной зимы с её холодом,
Denna iskalla ångest
С её ледяным страхом.
Det är is på vattnet
На воде лёд:
Jag undrar om det håller för mig...
Интересно, выдержит ли он меня?
